Vad jag orkar eller inte orkar….

Ska försöka att förklara detta oxå. Har ju berättat lite smått om mitt energibatter och hit hör ju även detta.

Det är ungefär samma sak, i en frisk hjärna så finns det ett filter som sollar alla intryck, så att du bara tar in det du behöver och klarar. I min hjärna så försvann det filtret när jag slog i huvudet, det innebär ju att jag tar in ALLT. O det gör mig mycket trött och att det blir kaos i min hjärna.

Jag orkar vara aktiv ca 30-45 min sedan måste jag vila ca 30 min för att sedan orka en stund till. Visst jag kanske ibland kan var aktiv lite längre eller kortare beroende på vad jag gör. Det är det som är så svårt, för vissa dagar klarar jag en sak och nästa dag så går det inte alls. Allt hänger på hur trött jag är eller hur mycket intryck jag har fått innan jag gör en sak.

Detta med intryck, det kan ju vara vad som helst. Massa folk som står o pratar, jag kan bara prata med en i taget om jag ska klara att hålla i den röda tråden. När det är flera folk som står o pratar i grupp så går jag där ifrån, det går inte det blir kaos i mitt huvud, det blir för mycket röster på samma gång, det funkar inte.

Rörelser det är samma sak där. Är det mycket folk på ett ställe så blir det för mycket intryck och totalt kaos. Handla i affären är dumt att ens försöka, då ska jag åka bil dit o man möter massa bilar eller om det står träd efter vägen så ”springer” dom förbi o då blir det för mycket och då är jag helt slut när jag kommer fram.

Detta är bara lite av vad jag inte klarar men även detta är bra att ”prata”om, säger kuratorn för det har oxå med acceptans att göra.

Jag kämpar jag ger inte upp, jag ska tillbaka även om det bara blir till 25% men det är ett stort framsteg om jag klarar, så jag ger inte upp. Stönig är jag och har alltid varit och det ska jag vara glad för nu att jag är.

Nä nu får det vara nog med mina bekymmer, min vardag men så lever jag iaf. Hoppas att ni har fått en liten inblick i hur det är att leva med Postkontusionellt syndrom. Det är ingen lek men min vardag.

Skulle jag upprepa mig i mina inlägg så är det för att jag inte kommer ihåg att jag redan har skrivit om en sak, ber om ursäkt för det i föregående eller om det redan har hänt 😊

Hoppas ni har haft en bra dag.

/P

5 reaktioner på ”Vad jag orkar eller inte orkar….

  1. Inser att det måste vara oerhört jobbigt att ha det så som du har det …
    Vad säger de sakkunniga … är detta något som kan bli bättre med tiden?
    Önskar dig en bra dag!
    Kram!

    Gilla

  2. Förstår att det är jobbigt. Kan känna igen mig lite, då jag är en så kallad högkänslig person. Jag tar också in alldeles för mycket, av min natur, men jag tycker jag lärt mig leva med det nu, lite i alla fall, på äldre dar. Hoppas du kan bli bättre så småningom!

    Gillad av 1 person

  3. Det är en fruktansvärd omställning som jag går igenom eller snarare hela familjen. Jag är inte den samma som innan smällen och vi alla har lite svårt att acceptera detta att jag inte kan vara aktiv längre.

    Läkaren jag har på neurologen säger att det är vila och tiden som får avgöra hur frisk jag blir. Dom kan inte säga hur lång tid det tar, det dom säger är att dom vet att jag inte kommer upp i mer än 25-50 % av vad jag gjorde förut för att det har gått så lång tid nu.
    Neurolog psykologen som har gjort alla tester på mig för att se vad som har blivit förstört i min hjärna, minne och allt säger att den statusen jag har idag är den jag kommer att få leva med resten av livet.
    Jag måste alltid ha papper o penna med mig för att underlätta för mig själv men när jag kommer på att just det det måste jag skriva upp så kan det vara försent när telefonens anteckningar/papper o penna kommer fram för då kan jag redan har glömt vad jag skulle skriva 😂
    Jag o maken har kommit till en punkt nu att vi ibland inte orkar gråta över det(som gjordes mycket i början) längre utan nu försöker vi se det komiska i det istället och skratta åt det eländet, det låter kanske hemst men det underlättar ibland 😊

    Jag började följa dej när ni precis hade tagit ett beslut att flytta till en lgh, har förstått att din man är sjuk? Får jag fråga vad som hänt?

    Du får ha en fin dag em.
    Kram Pernilla

    Gilla

  4. Vi beslutade om att flytta på vårvintern, eftersom jag kände att jag inte orkade dra runt allt på egen hand längre med vedhuggning och snöskottning – men strax innan vi flyttade blev han svårt sjuk – blev inlagd och det visar sig att han har drabbats av cancer – spridd cancer i buken och i levern … och den går inte att behandla, bara försöka smärtlindra så bra det går. Han har morfinplåster och extra morfintabletter – och vi har besök varje dag av LAH (Lasarettsansluten hemsjukvård) för att tömma väskan som samlas i buken. Läkare och sjuksköterskor inom LAH är änglar! De kommer hem och behandlar Lasse och pratar och tröstar mig … och jag är såå tacksam så länge jag klarar att ha honom här hemma.
    Kram

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s